VAD ÄR EN ANIMALISK BIPRODUKT?
I EU:s regelverk betyder animaliska biprodukter hela kroppar eller delar av djur, produkter av animaliskt ursprung eller andra produkter från djur som inte är avsedda för människors konsumtion.
Klassificeringen handlar alltså om användningsområde och regelverk – inte om en enkel skala från bra till dåligt.
En råvara kan vara fullt näringsrik men ändå betraktas som biprodukt därför att den inte går till människans livsmedelskedja.
ETT MÄNSKLIGT KLASSIFICERINGSSYSTEM
Människor värderar ofta filé, kotlett och andra styckningsdetaljer högst.
Hundens näringsbehov ser annorlunda ut. Lever, hjärta, njure och andra organ kan ge ämnen som inte finns i samma koncentration i rent muskelkött.
Ordet biprodukt beskriver därför främst råvarans plats i människans produktionskedja – inte hur biologiskt värdefull den är för hunden.
KATEGORI 3
Animaliska biprodukter delas in i riskkategorier.
Kategori 3 omfattar bland annat delar från djur som har slaktats och godkänts inom livsmedelskedjan men som av kommersiella eller andra skäl inte används som människomat.
Tillåtet material ur kategori 3 kan användas i sällskapsdjursfoder när kraven på insamling, spårbarhet, hygien och bearbetning uppfylls.
INTE ALLT ANIMALISKT MATERIAL FÅR BLI HUNDMAT
Begreppet animalisk biprodukt omfattar material i flera riskkategorier, men det betyder inte att allt får användas i foder.
Högre riskkategorier omfattas av andra regler för hantering och destruktion.
Det är därför fel att beskriva lagligt hundfoder som om det utan begränsning kunde innehålla vilket animaliskt avfall som helst.
Det avgörande är vilka djurslag och vävnader som används, i vilka mängder och hur öppet de deklareras.
ORGAN ÄR NATURLIG NÄRING
Rovdjur och allätande hunddjur kan konsumera flera olika vävnader från ett bytesdjur, inklusive organ.
Ätordningen varierar med art, flock, bytestorlek och situation, men organ är naturliga och näringsrika delar av ett helt djur.
De ska därför inte betraktas som biologiskt avfall bara för att de har lägre efterfrågan som människomat.
LEVER
Lever innehåller högvärdigt protein och är naturligt rik på vitamin A, vitamin B12, folat, järn och koppar.
Den är mycket näringstät och används därför i relativt kontrollerade mängder.
För mycket lever kan ge en obalanserad tillförsel av bland annat vitamin A och koppar.
HJÄRTA
Hjärtat är ett muskulärt organ och består till stor del av muskelvävnad.
Det ger protein, järn, B-vitaminer och flera aminosyror.
Hjärta innehåller även taurin, men mängden varierar med djurslag, råvara och process.
NJURE
Njure ger protein, B-vitaminer, järn, selen och andra mikronäringsämnen.
Den har en annan näringsprofil än både lever och muskelkött.
Som alla organ behöver den ingå i ett balanserat recept och inte bedömas som en ensam ingrediens.
LUNGA
Lunga innehåller protein men har en annan struktur och energitäthet än muskelkött.
Den kan användas som råvara i foder och godis.
Näringsvärdet beror på råvarans kvalitet, mängd bindväv och hur den har behandlats.
VÅM OCH MAGVÄVNAD
Våm är en del av idisslares magsäck och används i vissa hundfoder och tuggprodukter.
Den kan vara smaklig och bidra med protein och bindväv.
Påståenden om att våm alltid innehåller stora mängder levande nyttobakterier eller aktiva matsmältningsenzymer efter industriell bearbetning bör däremot granskas kritiskt.
MJÄLTE OCH ANDRA ORGAN
Mjälte, bukspottkörtel och andra organ kan bidra med protein, järn, vitaminer och andra ämnen.
De olika organen har mycket olika näringsprofiler.
Därför ger ordet ”organ” mindre information än en tydlig lista över exakt vilka organ som används.
MER ÄR INTE ALLTID BÄTTRE
Organ är näringstäta och ska användas med eftertanke.
En hög mängd lever kan exempelvis ge för mycket vitamin A eller koppar, medan stora mängder mineralrik vävnad kan förändra kalcium-, fosfor- och asknivåerna.
Ett helfoder behöver balansera organ, muskelkött, fett och övriga näringsämnen mot hundens totala behov.
SPECIFICERADE BIPRODUKTER
En deklaration som anger ”färsk kycklinglever” eller ”färskt grishjärta” ger tydlig information.
Hundägaren kan se både djurslag och råvarudel.
Det underlättar jämförelser, dietutredningar och bedömning av råvarornas funktion.
OSPECIFICERADE BIPRODUKTER
En bred benämning som ”kött och animaliska biprodukter” ger betydligt mindre information.
Den berättar inte direkt vilka djurslag, organ eller vävnader som ingår.
Råvaran kan vara laglig, säker och näringsmässigt användbar, men konsumenten får svårare att bedöma vad hunden faktiskt äter.
VARFÖR DJURSLAGET SPELAR ROLL
Kyckling, nöt, gris, kalkon, lamm och fisk har olika fett-, mineral- och aminosyraprofiler.
Angivet djurslag är också avgörande vid misstänkt foderallergi eller intolerans.
En hund kan inte genomgå en kontrollerad eliminationsdiet om råvarukällorna är otydliga eller varierar.
KAN INNEHÅLLET VARIERA?
En kategoriangivelse kan i vissa recept ge möjlighet att använda olika tillåtna råvaror inom kategorin.
Hur stor variation som är möjlig beror på recept, märkning, näringsspecifikation och tillverkarens kvalitetskrav.
Tydligt specificerade ingredienser ger normalt bättre insyn i om råvarorna är fasta från produktion till produktion.
PROTEINETS KVALITET
Animaliska biprodukter kan ge högvärdigt protein, men alla vävnader har inte samma aminosyraprofil.
Muskel och hjärta skiljer sig från kollagenrik bindväv, hud och mineralrik benvävnad.
Råproteinprocenten visar därför inte ensam hur mycket biologiskt användbart protein råvaran ger.
ASKA, BEN OCH MINERALER
Om råvaran innehåller mycket ben ökar normalt mängden kalcium, fosfor och råaska.
Mineraler behövs, men en hög benandel kan minska andelen muskelprotein och göra råvaran mindre flexibel i ett recept.
Askhalt, kalcium och fosfor är därför relevanta när animaliska råvaror bedöms.
HUR RÅVARAN HAR BEHANDLATS
Organ och andra animaliska biprodukter kan användas färska, frysta, torkade, renderade eller hydrolyserade.
Samma organ kan därför få olika struktur, smältbarhet och oxidationsbelastning beroende på processen.
Råvarans namn måste alltid läsas tillsammans med dess form och den färdiga matens tillagningsmetod.
ALLERGI OCH DIETUTREDNING
Vid foderallergi reagerar hunden normalt mot ett protein från ett visst djurslag – inte mot den administrativa kategorin ”biprodukt”.
Lever och hjärta från kyckling innehåller fortfarande kycklingprotein.
Därför behöver både djurslag och samtliga animaliska komponenter vara tydliga under en eliminationsdiet.
TVÅ ETIKETTER – HELT OLIKA TYDLIGHET
BRED KATEGORI
Kött och animaliska biprodukter
- Djurslag framgår inte tydligt.
- Organ och vävnader framgår inte.
- Svårt att bedöma variation.
- Svårt att använda vid dietutredning.
SPECIFICERADE RÅVAROR
- Färsk kycklinglever.
- Färskt grishjärta.
- Färsk kalkonlever.
- Färsk fisk.
Nu kan hundägaren se vad maten innehåller.
FRÅGOR ATT STÄLLA
- Vilka djurslag ingår?
- Vilka organ och vävnader används?
- Är råvarorna fasta eller kan de variera?
- Används de färska, torkade eller som animaliskt mjöl?
- Hur stor är andelen lever och andra organ?
- Hur höga är råaska, kalcium och fosfor?
- Hur har smältbarheten kontrollerats?
- Hur tillagas råvarorna?
- Kan tillverkaren redovisa ursprung och spårbarhet?
- Är deklarationen tillräckligt tydlig för en allergisk hund?
DET VIKTIGASTE ATT KOMMA IHÅG
- Biprodukt är en juridisk och kommersiell klassificering – inte ett betyg på näringsvärdet.
- Lever, hjärta och andra organ kan vara mycket näringsrika.
- Organ måste användas i balanserade mängder.
- Kategori 3-material kan användas i sällskapsdjursfoder under särskilda regler.
- Specificerade djurslag och organ ger bättre information än breda kategorier.
- Råproteinprocenten visar inte vilka vävnader proteinet kommer från.
- Råvaruform, tillagning och spårbarhet påverkar den verkliga kvaliteten.
SAMMANFATTNING
Animaliska biprodukter är delar eller produkter från djur som inte är avsedda för människors konsumtion.
Begreppet omfattar råvaror med mycket olika näringsvärde.
Lever, hjärta, njure och flera andra organ kan vara biologiskt värdefulla delar av hundens kost.
Problemet är därför inte att en råvara klassificeras som biprodukt, utan att en bred deklaration kan göra innehållet svårt att bedöma.
Tydligt angivna djurslag, organ, mängder och råvaruformer ger bättre möjlighet att jämföra foder.
Öppenhet är inte samma sak som näringsmässig balans – men utan öppenhet går balansen knappt att granska.
SÅ TÄNKER VI PÅ ORYGO
På ORYGO tycker vi inte att organ är dåliga råvaror. Tvärtom kan de vara några av de mest näringstäta delarna i ett recept.
Vi använder bland annat färsk lever eftersom den naturligt bidrar med protein, vitamin A, B-vitaminer, järn, koppar och andra viktiga näringsämnen.
Skillnaden är att vi vill ange vilken råvara det handlar om. Hundägaren ska inte behöva gissa vad som döljer sig bakom en bred formulering som ”animaliska biprodukter”.
Våra recept bygger på tydligt angivet färskt kött och vildfångad fisk. Organ används som funktionella delar av receptet – inte som en odefinierad ersättning för muskelkött.
Köttet och de färska animaliska råvarorna möras varsamt vid 71 °C, ungefär som ett långkok hemma i köket. Därefter vakuumtillagas de tillsammans med övriga ingredienser vid exakt 45 °C.
Efter tillagningen kallpressas maten till den semimjuka ORYGO-kulan. Naturliga fetter och omega-3 återförs efter de huvudsakliga tillagningsstegen för att begränsa värmepåverkan och oxidation.
Organ är mycket näringsrika, men naturligt innehåll räcker inte alltid för att garantera en komplett och jämn näringsbalans i varje färdig portion.
Därför kompletteras recepten med en balanserad vitamin- och mineralpremix för att uppfylla FEDIAF:s näringsrekommendationer för kompletta helfoder.
Vi säger alltså inte att alla biprodukter är dåliga. Vi säger att hundägaren ska få veta vilka råvaror som används, varför de finns i receptet och hur de har behandlats.
Vår princip är enkel: När råvaran är värdefull finns det ingen anledning att gömma den bakom ett otydligt samlingsnamn.
Läs mer om våra råvaror →